Det är med blandade känslor jag sitter här i soffan ikväll, det är så sjukt tomt och tyst, ensamt. Men samtidigt är det skönt, mitt humör och tålamod har inte varit på topp dom sista dagarna, vilket beror på sömnbrist och konstant liv och rörelse.

Jag har världens underbaraste dotter, hon är så snäll, gör inte många ljud ifrån sig, men måste ju upp var 4:de timme och ge henne mat på nätterna, och det har blivit sena nätter och tidiga mornar nu dom här veckorna.

Är sjukt trött idag, måste vara så att jag slappnade av när Ulf och ungarna åkte för tröttheten kom över mig fort, kunde knappt hålla ögonen uppe när jag satt hemma hos syster och firade Olle som fyller 12 idag, Grattis.

Men jag har en snäll pappa som skjutsade hem oss, missade tyvärr maten det skulle bjudas på men så är det, hade nog inte kunnat hålla mig vaken om ja stannade längre.

Sen ja kom hem har ja plockat lite, men annars bara legat i soffan å myst med Englali. Hon har sovit nästan hela dagen, men nu ligger hon här bredvid och tittar på mig med sina stora ögon, jag blir helt varm, tänk att man kan älska någon så mycket!

Till helgen är det Jävla finnar dags igen, ska bli så kul att träffa alla igen då jag saknat dom!

Funderar på att följa med pappa till Romme på Onsdag, men jag har inte bestämt mig än, beror precis på hur jag känner då, om jag blivit piggare osv.

Jag vill veta provsvaret nu, även om jag är till 95% säker så är det sjukt jobbigt att inte veta till 100.

Idag åker Ulf och barnen hem, har lite smått ångest då jag kommer bli helt själv, jag vill inte vara själv!

Det blir bara jag och Englali kvar, tur jag har henne iaf <3