Åh gud, jag känner mig som en överbeskyddande morsa, men jag är orolig, jätte orolig att det ska bli nånting med andningen igen.

Englali vaknade nyss av världens hostattack, snälla snälla säg att det inte är tillbaka igen!

Nu verkar hostan ha lugnat ner sig, men jag kommer nog antagligen inte kunna sova än på ett tag.

Huvudvärken är tillbaka, den kom igår kväll och håller i sig än, och de gör ju inte saken bättre att Englali beter sig som ett monster, jag vet inte vad som flugit i henne=/

Igår kväll vägrade hon sova, runt 23:30-00:00 fick jag henne att somna, efter en massa skrik och tårar.

Imorse vaknade hon sur å grinig, hon har gjort allt hon inte får, slagits, varit på saker hon vet att hon inte får ha osv, så fort jag sagt åt henne har det blivit ett jävla liv. Vad är det för fel? Såhär är hon ju aldrig annars=S

Jag känner mig så fruktansvärt obetydlig, som att jag inte är värd nånting.

Känner mig sjukt ensam och jag vet inte hur jag ska gå vidare.

Den här oron äter upp mig inifrån, jag blir tokig! Är extremt orolig för att Englali ska bli dålig igen, just nu är hon "bara" rosslig, hon har förhöjd temp men inte så att de kan räknas som feber. Idag sov vi till kl 11 (!!) det säger mig att de är nånting som inte är riktigt bra, redan 1½ timme senare så var hon trött igen, men hon vägrade sova.

Ringde vc eftersom jag vill att dom ska göra ett pricktest för att utesluta att hon är allergisk mot katterna, men se de fick man inte göra utan en remiss från en läkare. Vi måste ha sökt vård för andningssvårigheter 3 gånger innan dom börjar göra en utredning, herregud, ska de verkligen behövas 3 gånger av oro, lidande och psykisk press innan man kan få klarhet i vad det är för nånting? Jag går på helspänn hela tiden, man vet ju aldrig när det kan hända igen.

Visst, självklart kan det hända att det bara var en engångsföreteelse men hur ska man veta det då? Hur lång tid kommer de ta innan jag kan slappna av igen, dagar, veckor, månader?

Där har jag spenderat min natt.

Allt började i söndagskväll när Englali bara hostade och hostade, och hon hostade sig igenom hela natten, så varken hon eller jag fick speciellt mycket sömn, feber hade hon fått oxå.

Hon fortsatte hosta hela förmiddagen, så vi åkte ner på apoteket för att se om dom hade nån hostmedicin, och de hade dom ju inte, finns inget till barn under 2 år, bara slemlösande.

På apoteket pratade jag med en personal som inte tyckte att Englalis hosta lät någe bra alls, och tyckte vi skulle gå till doktorn, well där har jag ju varit men inte fått nån hjälp, en annan kund hörde vad vi stod och pratade om så hon tyckte att vi skulle skita i vårdcentralen och åka direkt till Akuten, hennes dotter hade haft liknande symptom och hon hade fått konstaterad förkylningsastma.

På eftermiddagen blev Englali lite bättre, hon hostade inte lika mycket men andningen var därimot ansträngd.

Ulf lovade att skjutsa in oss om jag bestämde mig för att åka, så sagt och gjort, jag ringde 1177 först och jag behövde inte berätta mycket innan Englali började hosta igen och hon jag pratade med frågade om de va hon som lät och bokade genast in oss på en tid (19:40) på jourmottagningen på borlänge sjukhus.

När vi kommer dit lyssnar en läkare på henne och så mäter dom syresättningen, 95% (!) När läkaren sen säger att han vill att vi åker till barn och ungdoms kliniken för att stanna över natten på öbservation var det som att få ett slag i magen, jag hade förväntat mig "Ni kan åka hem igen, försök se till att hon sover med huvudändan lite upphöjd, om det inte blir bättre får ni komma tillbaka"

På dom ca 30-40 minutrarna som de tog för oss att komma in till falun så hade hennes syresättnings sjunkigt med 2% till, nu låg den bara på 93%.

Vi blev i stort sett inkallade på ett rum direkt och en sköterska tog hand om oss, vägde Englali å lite sådär.

När doktorn kom lyssnade han på henne och beslutade att hon skulle få inhalera Ventolin och även få Betapred (?)

Runt halv 12 fick vi komma upp på avdelningen, då var Englali så speedad av ventolinet så det gick knappt att få stopp på henne, hon var överallt och ingenstanns, klättrade och härjade. Runt kl 1 fick jag henne att sova, sen har sköterskorna varit in flera gånger under natten för att kolla syresättningen och inhalerat henne igen, syresättningen steg till 97% men runt 6 på morgonen hade den sjunkigt till 93 igen, vet inte varför.

Dagen fortsatte med att läkare klämde på henne, och att hon fick inhalera, sista gången hon inhalerade fick hon adrenalin istället för ventolin, hon skulle inte bli lika speedad då, jo men hej du, innan var hon jätte trött, sen for hon runt i rummet som en vilde igen.

Runt 3 kom det en läkare in å lyssnade på henne igen och beslutade sig för att skriva ut oss, hon tyckte ju att hon lät bättre, vilket inte är så konstigt med tanke på alla mediciner.

Hemresan var ett rent helvete, bussen var proppfull, Englali skrek hela vägen, ville inte sitta still och alla på bussen glodde på oss och det kändes som att dom tyckte jag var den sämsta mamman i hela världen, när vi sen sitter på 603:an upptäcker jag att min telefon är borta, antagligen har jag tappat den på bussen från falun, den här dagen kunde väl inte bara bli värre?

Så nu sitter jag här hemma, utan telefon och är livrädd att Englali ska få problem med andningen igen, jag tycker att den är lite anstängd igen, men jag kanske bara överreagerar eftersom jag är så hypernervös för att behöva åka in en gång till.

Vi fick ingen diagnos, dom kunde inte säga att det var astma eftersom hon är under 2 år och inte behövt söka för andningssvårigheter tidigare, crp:n låg "bara" på 14 så de var ingen allvarlig virusinfektion osv osv.

Som de känns nu kommer vi behöva åka in igen, men vi får väl se.

Jag har sovit ca 10 timmar på 3 dygn, och jag har inte ätit någonting förrutom en macka imorse, man fick bara frukost där, och jag kom aldrig iväg för att köpa nån mat till mig själv och när jag väl kom hem var jag så utpumpad så jag orkade inte, men ska väl ta mig lite youghurt nu kanske.

Snälla, håll tummarna för att mitt lilla hjärta slipper åka in igen och att min telefon kommer tillbaka!

Har inte hänt mycket senaste tiden, jobbade torsdag och fredag, sen på fredageftermiddag ringde dom och frågade om jag kunde ta ett vak lördag natt, och eftersom Englali ändå skulle vara hos Ulf (och vi vet ju alla hur jag känner mig av att vara hemma då) så jag tackade genast Ja och var extremt tacksam att jag slapp vara hemma, hade varit extremt orolig att jag inte skulle få nån bokning i helgen och behöva sitta hemma helt själv.

Nåja, på lördagen gjorde jag absolut ingenting, såg nått serieavsnitt, läste lite och sov nån timme på eftermiddagen innan jag skulle börja. Ulf var snäll och skjutsade mig till jobbet och jag var väldigt nervös eftersom jag aldrig jobbat natt eller suttit vak. Men eftersom jag aldrig suttit vak bestämde vi (jag och nattpersonalen) att jag skulle vara på avdelning istället, och en ordinarie personal satt på vaket. Jag fick vara på Tjärnen/Sjön, och det var extremt lugnt, max 10 larmningar på hela natten och mer än 5 av dom var bara golvlarmet som börjat pipa för att täcket åkt ner lite på golvet typ.

Hade köpt med mig korsord och lånat en bok av Peter, så det var vad jag sysselsatte mig med inatt.

Runt halv 2 hade jag så tråkigt så då bakade jag 2 sockerkakor, hoppas dom blev goda=)

Fick gå hem halv 7 imorse, så jag var hemma till halv 8, tog en snabb rök med Camilla och sen somnade jag, sov till 12:45 ungefär, ringde Ulf och talade om att jag var vaken och ca 1 timme senare kom han å lämnade Englali, min älskade lilla guldklimp.

Vi har sen dess inte gjort så mycket, var ut en sväng i lekparken påväg till affären, och så har vi ätit middag och Englali åt helt själv MED sked, duktiga unge<3

Nu ska jag stoppa lillhjärtat i badet=)

  Ibland känner man sig bara så ensam.

Ingredienser (4 portioner/st.)

          Sätt ugnen på 175 grader.

Skala och finhacka löken. Skär broccolin i mindre bitar.Dela kärna ur och skär paprikan imindre bitar.

Skär kycklingen i lillfingerstora strimlor. Stek kyckling och grönsaker i 1 msk olja i 5 min.

   Tillsätt taco kryddmix och vatten.

 Rör i creme fraiche, färskost och mjölk. Koka upp kycklingragun.

Täck bottnen på en smord ugnssäker form, ca 20ggr 30 cm, med ett tunnt lager kycklingragu. Lägg på ett lager lasangeplattor. Varva 2 lager med ragu och plattor. Avsluta med ett laget ragu. Strö över osten.

Ställ in i ugnen i ca 30 min