Jag känner, tycker,tänker och funderar alldeles för mycket nu, för mycket för mitt eget bästa.

Jag får ingen rätsida på nånting och jag känner mig bara snurrig och otillräcklig när jag inte får ordning på mina egna tankar och känslor.

Och ju mer jag tänker desto argare och ledsnare blir jag, och jag gör nog antagligen en höna av en fjäder, men jag kan inte sluta tänka på det, det äter upp mig innefrån.

Jag hatar att jag känner att vi är sista prioritering, att allt kommer före, att det kanske inte är så viktigt att skapa en relation?

Jag är rädd för framtiden ur många olika synvinklar.

Det känns som att allt håller på att glida mig ur händerna och jag tappar all kontroll.

Kan ingen stanna karusellen? Jag vill kliva av!

Åh, senaste dagarna har Englali sovit hela nätter och det har varit såå skönt, jag hoppas de fortsätter så.

Hon har därimot börjat äta mindre, men igår kväll fick jag i henne en hel barnmatsburk + en halv burk fruktyoughurt, det var ren och skär lycka;)

Annars har jag inte gjort mycket, i förrgår var Sandra och Tim här  å hälsade på, så kul då det hade dröjt ca 2 veckor sen sist.

Igår var jag på kupolen med Sabina, skulle hitta en vårmössa till Englali men de gjorde jag ju inte=/ Därimot hittade jag ett par byxor till henne för 20kr och ett par mjukisar till mig för 50kr=)

Skulle egentligen ha gått hem till Sandra efter kupolen, men de blev för sent och Tim skulle sova =/

Kom väl hem runt halv 8 igår kväll, då gjorde vi inte många knop, Englali fick mat och sen busade vi i soffan, gud jag bara älskar att höra den ungen skratta.

Efter att jag lagt henne blev det ett bad för mig=)